torsdag 11 januari 2018

Varför är det så viktigt med normkritik? Och på vilket sätt kan kläder fungera som normkritiska medel? - Maja Gunn:PLAY 2017.11.11-2018.04.22

För några helger sedan var det invigning av konstnären Maja Gunns utställning PLAY där hon
visar designprojekt bestående av textila verk och installationer. Utställningen tar upp teman
kring kropp, sexualitet och normer. Kläderna i utställningen kan ses som ett motstånd mot
heteronormen och könstereotypa kläder. Normkritik är ledordet i utställningen där en som
besökare får bråkas med begreppet kön och vad det egentligen kan innebära. Normkritik
handlar om att utmana kategorier och dikotomier om vad kön förväntas att vara och att ställa
sig kritisk till regler och ramverk som människor förväntas verka inom. Utställningen utgår från
att kön och identitet är en social konstruktion. Det innebär att sådant som vi kodar in som
manligt/kvinnligt från och med att vi är barn är i själva verket effekter av en social påverkan
och en historisk syn på kön. Med synen på att kön är en social konstruktion går det att vidga
perspektiven på vad olika kön bör och ska vara och hur människor tillhörande olika kön bör se
ut och bete sig.




Som besökare får vi tänka annorlunda kring kön och kläder än vad vi kanske är vana vid,
eftersom vi har invanda normer om vad människor ska iklä sig. Verket If you were a girl I
would love you even more
kritiserar den heteronorm där en rädsla att iklä sig “feminina” kläder
gestaltas av en man som utmanar sin könsidentitet. Mannen som är porträtterad på foton har på
sig traditionellt sett feminina kläder som han från en början är obekväm i men som efterhand
känns mer och mer bekväma att bära. Att se en manligt kodad person iklädd klänning är för
många en skildring av kön och kläder som vi inte är vana vid att tänka kring och se, men som
förhoppningsvis i längden kan öka acceptansen för vad kön förväntas representera. Genom våra
kläder visar vi för vår omgivning vem vi vill vara och skickar signaler till andra om vilka vi är,
kläder är bland det mest personliga vi har. Ett plagg som en person aldrig skulle ta på sig, blir
det självklara valet för någon annan. Genom att bryta vad vi förväntar oss en person ska ha på
sig kontrasteras kategorier av traditionella ”manliga” och ”kvinnliga” kläder. Kläder vi har på
oss är bärare av identitet och åsikter precis som en t-shirt med en text och ett budskap. Verket
Exclude me in består av t-shirts med olika budskap som till exempel ”out of the closet in to the
streets”, ”we’re here” och ”I can see queerly now”. T-shirtsen fungerar som en politisk åsikt
där personen som bär t-shirtsen förmedlar ett budskap till människor hen möter.









För vissa kanske detta är en fantasiutställning där just “lek” i introtexten till utställningen är i
fokus. Men, för andra är detta en verklighet av förtryck där vissa sexualiteter, könsidentiteter
och identiteter inte accepteras i samhället eftersom det inte är en norm och därmed begränsar
personers sätt att leva.

Verket Utan titel (bröst att prova) låter besökare prova ett par bröst. Det är ett sätt för besökare
att experimentera med sin kropp och utmana fördomar. ”Varför ska jag göra det här?”, kanske
någon tänker. Kanske finns svaret i när du först sätter på dig brösten och känner hur det känns.
Eller så ligger svaret i att vissa väljer att inte prova dem.

En sammanfattning av besökarnas känslor och tankar efter utställningen kan vara att den var
lite svårbegriplig och lite konstig. Det kan hända att dessa reaktioner speglar tillbaka på
förväntningar och vanor om vad textilkonst är. För många är detta ett ovant sätt att se kläder på
men kanske är det också det som är allra mest nyttigt, att se saker på ett sätt som vi inte är vana
vid att se dem.

PLAY tar upp aktuella teman, vi behöver prata mer om normer och vi behöver vara mer kritiska
till dem. Utställningen går att besöka till och med 22 april 2018.

Inlägg av praktikant Sara Svensson,
studerande vid Kulturprogrammet, Göteborgs Universitet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar